Ellen Mattson

Sedan han blivit avstängd från sin tjänst på universitetet finns det bara några få konstanter kvar i David Svartheds liv: en katt som kommer på regelbundna besök och ett skrivprojekt om Iliaden som han försöker fokusera på. Men en olyckshändelse löser upp tillvarons konturer och gränser - plötsligt ställs han inför en helt ny verklighet.

Ellen Mattsons nya roman handlar om en man som söker något som gått förlorat, i en värld som inte sällan tycks styras av drömmens absurdistiska logik.

"Och jag sa att hon var alldeles vanlig, en flicka från Söder, att hon var underbar, olik alla andra, gåtfull, en fågel från en annan rymd, en kall och ensam stjärna, att hon levde för sin konst, att hon tyckte om åka skidor, älskade sill och potatis, att Hollywood inte hade förändrat henne ett enda dugg, att hon var bottenlöst melankolisk, att hon var varm, kall, ensam, som vem som helst, att hon älskade att gå på Gröna Lund, att man kunde se världens samlade sorg i hennes ögon, och vad jag än sa var det sant och vad jag än sa så trodde de på det."

Ingen känner Greta Garbo så väl som Vendela Berg, flickan som har väckt den skygga filmstjärnans intresse och blivit hennes sekreterare och ständiga sällskap i Hollywood. Vendela skyddar Greta från uppmärksamhet, hjälper henne att hyra hus där hon får vara i fred, att skriva kontrakt med filmbolaget och att placera sina pengar. De bor, arbetar och reser tillsammans och diskuterar manuskriptet till den kommande filmen om drottning Kristina.

Det är åren omkring 1930, Greta Garbos storhetstid. Men liksom drottning Kristina är hon fånge i sin berömmelse och drömmer om att dra sig tillbaka.

Genom att skildra Greta Garbo genom Vendelas ögon har Ellen Mattson skapat ett nervigt dubbelporträtt av två unga kvinnor. Närmare än så kan man nog inte komma ikonen Garbo.

När Jakob Törn berättar för sin hustru Elisa att kungen stupat blir hon rasande och hugger honom i armen. Sedan dess har han flytt hemmet; minnet av hennes blick när hon måttade med kniven förföljer honom. Hur ska han någonsin kunna förlåta Elisa hennes obegripliga och rent livsfarliga angrepp mot honom.Jakob Törn är en före detta soldat i Karl XII:s armé som efter en skada blivit hemskickad, och motvilligt återgått till apotekaryrket som han ärvt efter sin far. Han är en robust man vars fysik och sinnelag passar bättre ute i kriget än i ett apotek. Nu är han hemlös men hans gode vän borgmästaren och affärsmannen Mattias Bredberg låter honom bo i ett hamnmagasin.

Ellen Mattsons roman tilldrar sig under några isande kalla dygn i en liten stad på rikets västra kust, och den store krigarkonungens död rör upp starka känslor bland invånarna. Många fruktar vad som skall hända när soldaterna återvänder medan andra ser chansen till ekonomisk vinning. Och snart är de där, soldaterna kommer i tusental, lemlästade och förfrusna, och fasansfulla scener utspelar sig. Det finns inte hjälp åt alla. Konungens stoft placeras i rådssalen och Jakob utses att hjälpa fältskärn med balsameringen. Äntligen kommer Jakob nära den man vars vilja varit hans rättesnöre.Hemma i apotekargården sitter Elisa och inhysingen Lars Björnson, en avdankad bokhållare, nätterna igenom och skriver pamfletter för att väcka människorna till insikt om en ny värld utan envälde.Ellen Mattson har skrivit en tät och stark roman, hennes femte, om krigets ohyggligheter och om blind lydnad kontra uppror mot överheten.

"Jag trodde att det bara var ett gammalt hus men det är mer än så. Platser är också något som lever. En plats kan betyda mer än människor."

Ett vackert gammalt hus vid havet, en farmor och tre syskon som bor hos henne varje sommar är oemotståndligt lockande för endabarnet Sandra från samhället intill. Hon söker sig allt oftare till huset och människorna där. Hon fascineras av deras traditioner och sätt att tala med varandra och av husets nedgångna skönhet. Hon vill höra till, och får vara med på farmoderns och syskonens kalas, utflykter och segelturer. De lovar att lära henne segla.

Men saker och ting ser olika ut från olika håll. När syskonen är kvar fast höstterminen har börjat står det klart att något är allvarligt fel i deras familj, och Sandras vanliga föräldrar i en vanlig tegelvilla framstår plötsligt som mer lockande.

Men Sandra fortsätter att söka sig till det gamla huset - och när sommaren är slut är allt förändrat.

Som alltid när Ellen Mattson kommer med en roman har hon skapat något helt nytt, med människor och sammanhang som stannar i minnet. Sommarleken är en berättelse med många bottnar - en bok att samtala om.

"Folk kommer att säga att jag skriver för att få berätta om mig själv eller för att komma närmare min ungdom, men jag vill inget av det, jag vill bara få träffa henne igen.Det enda jag vill är att träffa henne igen."

Jan Rorsacks första minne av Dorotea Vik är hennes solbrända hand med en tänd king-size-cigarrett. Vilken utmaning, röka i klassrummet! Det är första dagen på läsåret och alla är nya i gymnasieklassen. Hon är nyast, har just flyttat till den lilla staden.Som alla andra blir han förälskad i henne men ser henne samtidigt som sin värsta konkurrent. De drömmer båda om att bli författare, men medan han är disciplinerad och inte tycks ha några svårigheter med sitt skrivande är hon den naturbegåvade och gåtfulla, en intensiv poet som till slut går sönder.Närmare trettio år har gått och Jan har blivit framgångsrik biografiförfattare. Minnena av Dorotea dyker upp och tränger sig på när han kört fast i ett arbete om Thomas Mann, och han leker med tanken att skriva om henne i stället. Kommer det att föra mig närmare henne, frågar han sig. Han måste få veta vad som ledde till Doroteas alltför tidiga död. Så växer hans berättelse fram, berättelsen om det gapiga tonårsgeniet som blir en omsusad poet och självförbrännande konstnär. Den formar sig också till en självuppgörelse.I sin roman om två människor som är varandras motsatser men ändå sammanlänkade gestaltar Ellen Mattson spännande och med stor författarauktoritet frågor om kontinuitet och flykt, om ansvar och lockelsen i att förlora sig själv. Vad hände egentligen mellan Jan och Dorotea som trots sina olikheter sökte sig till varandra? Fanns det ändå något som gjorde dem i grunden lika?I historien om Jan och Dorotea har Ellen Mattson skickligt inflikat några mellanspel som speglar och fördjupar deras förhållande. Mellanspelen handlar om den gamle nobelpristagaren - med drag av Thomas Mann - som befinner sig i exil i Paris 1933 och en kvinnlig succéförfattare som han kände som barn och nu ska återse.Med Poetens liv tog Ellen Mattson ytterligare ett stort steg framåt i sitt redan mycket uppmärksammade författarskap.

"... en historia som man inte kan släppa och som hela tiden överraskar." Femina"Ellen Mattson har ur mycket som helst att säga. Var och varannan mening innehåller en tänkvärdhet" Expressen

"Ellen Mattsons prosa är därtill ett ovanligt känsligt och skarpslipat verktyg. Obehindrat glider den mellan romanfigurernas medvetande, stannar till och kryper närmare där det behövs, eller prövar stora vidvinkelobjektivet om så krävs för att ge liv inte bara åt det som hände mellan Jan och Dorotea, utan åt de "stora" frågorna som den "klassiska" litteraturen alltid kämpat med." Dagens Nyheter

"Poetens liv är en märkligt expansiv roman. Det finns något drömliknande i Ellen Mattsons språk som både berör och fascinerar, samtidigt som det är tydligt och ordrikt. Och alldeles under den vackert böljande språkytan ligger höggradiga känslor av panik och upplösning." Skånska Dagbladet

"Ellen Mattson pumpar liv i ett universellt ämne: att se bakåt för att lära inför det som väntar. Hon är tonsäker, betoningarna syns inte men känns." GT

Marstrand i juli månad krigsåret 1719.

Kommendanten som har befäl över fästningen ser hur danskarna samlar sig för det stora anfallet. Han vet att han måste förstärka skansarna, annars blir skeppen i hamnen utan skydd. Men han har inga soldater att avvara från försvaret av fästningen. Och danskarna under sin legendariske befälhavare Tordenskiold väntar stora truppförstärkningar.

Den svenske kommendanten våndas, och innan första dagens strid är över har han tvingats se tolv av sina män beskjutas och gå till botten i sundet utanför Marstrandsön. Fyra dagar senare kapitulerar han och staden faller i danska händer.

Tornet och fåglarna är en berättelse om en av den svenska historiens gåtor. Varför kapitulerade kommendanten Henrich Danckwardt så snart? Han hade lång militär erfarenhet och det fanns gott om både mat och ammunition på fästningen. Var han som påståtts feg eller fanns det andra skäl för hans agerande?

Ellen Mattson skildrar en människa under press, en ensam man som dignar under sin uppgift. Med små medel får hon läsaren att förstå hur det kan ha varit att bo på en fästning, hur det är att ha ansvar för hundratals soldater och fångar och att vara den som måste fatta alla svåra beslut.

Hon går innanför skinnet på en av vår historias förlorare. Samtiden dömde honom hårt, men i romanen får han liv och blir en motsägelsefull, kännande och ansvarstagande människa.

En vårdag anländer till en gammal gård i Bohuslän rikemanssonen Peter Ask och hans ressällskap Olof Clarin på väg hem från en bildningsresa i Italien. Deras vagn har gått sönder och de får tillfälligt logi hos syskonen Märta och Nils Kleve. Gården är i starkt förfall och mellan dem pågår en maktkamp. Resenärerna kliver med sitt eget inbördes rollspel rakt in i kraftfältet och den sköra terrorbalansen mellan syskonen. Som i ett tjechovskt drama tycks människorna vara på väg bort någonstans, till ett annat slags liv, men oförmögna att förverkliga drömmen.

Ellen Mattsons Resenärerna, hennes tredje roman, utspelar sig runt sekelskiftet och är en symbolladdad, märklig roman om en handfull människor som under en till synes händelselös sommar på ett ödesdigert sätt griper in i varandras liv.

Lilla Tora har sagor i huvudet och leken i kroppen, hon har en mor och en far som älskar henne högt och en pojkmorbror att leka med på familjens arrendegård i Bohusläns kustband. När pappa sjökaptenen är hemma täljer han vackra saker åt sin dotter och ger henne hela världen. Han kan göra det, för till och med solen gör som han vill. Men en vinter kommer han inte hem från havet och det blir tyst i huset.

Någonstans ifrån kommer Frank för att hjälpa till med gården tills morbror Arvid är tillräckligt gammal. Han gifter sig med Toras mor. Men plötsligt en dag när Tora är tio ligger modern död med ett dödfött barn bredvid sig. Kvar på gården blir Tora med två män som är olika som två människor kan bli: Frank och Arvid. Den ene sliter för att förbättra gården och få respekt från dem som fått anseendet med födseln, den andre smiter helst till friheten och fantasin. Och Tora slits mellan dem. Det som först är ömsesidig antipati mellan Frank och Tora blir arbetsgemenskap och kanske något mer.

Ellen Mattson har många gånger prisats för sin förmåga att skildra kluvna känslor och oklara förhållanden. Här berättar hon både om samvaron mellan människor som lever tillsammans utan att ha valt varandra och om arbetet på en kustgård i början av 1800-talet.

Frank går före med lien, Tora går efter bland trotjänare och tjänstefolk och binder rågen, traktens bönder går på vargjakt och inhyrda båtbyggare spikar bord på spanten till Franks nya skuta.

Ellen Mattson har skapat gestalter som stannar i minnet. Hon frammanar dem och deras värld i korta bilder på ett språk som hon behandlar likadant som Toras pappa behandlar solen: det gör som hon vill.x

Doktor Esparto kallas hon, huvudpersonen i Ellen Mattsons sjätte roman. Hon är av europeiskt ursprung men har vuxit upp i en liten stad i kanten av öknen där hon driver sin läkarpraktik. Dit anländer en amerikansk filmtrupp för att spela in en film med den för tiden så populära rekvisitan - öken, månsken, palmer, schejker - men nu skall det skapas stor filmkonst. Samtidigt börjar rykten spridas om ett uppror mot de franska kolonisatörerna. Doktor Esparto dras först motvilligt sedan alltmer intresserad till dessa utlevande människor vars bekymmerslösa tillvaro med filmtagningar och nattliga fester, gräl och utmanande kärleksrelationer står i skarp kontrast till hennes eget liv. Ellen Mattson utnyttjar lekfullt den yttre ramens klichéer och skapar därur något helt nytt i denna Felliniskt brokiga och myllrande roman där konsten och fantasin ställs mot verkligheten, den bedrägliga ytan mot den sanna identiteten. Allt gestaltat i ett dramatiskt händelseförlopp. Ellen Mattson, född 1962, fick mycket lovord för sin debutroman Nattvandring 1992 och har sedan dess givit ut bl.a. Resenärerna, för vilken hon fick Svenska Dagbladets litteraturpris. 2003 belönades hon med Göteborgs-Postens litteraturpris.

"Ellen Mattson vågar mycket, stort och annorlunda. Det kan inte besvaras med försiktighet: hon är en stor författare."

Dagens Nyheter

'The sky was now a block of darkness, punctured only by driving snow. The stars had gone out, the king was dead. And the wound on his arm refused to heal.' So begins Snow, the first novel by Ellen Mattson to be published in Britain - a brilliant exploration of an individual's codes of ethics and honour in the face of political and social collapse. The man is Jakob Torn, a small-town apothecary, stumbling drunkenly through the streets, a refugee from his own home, carrying a deep stab-wound inflicted by his wife. He does not understand what brought on this sudden violence, any more than he can come to terms with the death, in battle, of his king. When the town begins to fill with the starving, frostbitten remnants of the defeated army, and Jakob is conscripted into helping to embalm the king's body, all his certainties are called into question.Though set in 1718 in the west coast of Sweden, Snow is a profoundly modern and universal novel, interested less in the real-life historical drama that forms the backdrop than in the emotional and moral dilemma of Jakob Torn - a simple, loyal, honourable man who finds himself the damaged centre of a collapsing world.